rollobollo

Ja!

Jag och min vän gick i det kalla ljuset av sorg.
Tårar kan blinda ögon, men själen kan inte luras.
I denna värld är även vintern inte vad den verkar.

Här kommer den blå himlen, här kommer våren.
När floderna svallar högt och tårarna sinat.
När allt som dött.
Åter ska spira.


I våra liv vi hungrar för dem vi inte kan röra.
Alla tankar rensade och alla känslor outtalade.
Spelar på våra hjärtan som dimman på våra andetag.
Men vaknade av sorg, när våra andar talar
Hur kunde du tro att livet som vi planerade?
 
Och ett hjärta som slår.
Och läppar som log.
Och ögon som skrek.
Någonsin skulle dö?

Roffe//