Snart lördag

Hej igen! Det här ska egentligen Publiceras i morgon lördag.

Men eftersom jag ska i väg med grannen, och titta på Lill & Susie!.

Ja ni läste rätt, man får offra sig ibland.

Men ni förstår vilket dilemma Lill & Susie, skäms på dig Roffe.

Vad då? skäms gör jag sällan.

Det är ju öltält och grejer i morgon kväll, så man vet ju inte hur det hela slutar.

Ja! Efter det här inlägget, kanske jag skaffar mig fler ovänner.

Så om ni inte vill höra resten så sluta läs nu.

Ok nu har jag hämtat andan, jag är väll inte rätta personen, att sitta här o ge kritik.

Som ni kanske vet så kommer jag ifrån en något större ort än denna.

Så kvällens evenemang var som en lägre division, men i alla fall,

Jag begav mig till torget för att titta på någon form av underhållning.

Mitt första ex skulle uppträda i en slags variant av körslaget.

Vädrets makter gjorde att det hela vart kraftigt försenat, men va fan man hade ju ändå gått dit, lika bra att härda ut.

Jag personligen tycker det är lite pinsamt att se sitt ex strutta runt och sjunga.

Första låten, Ja ni får faktiskt ursäkta men jag saknar ord.

Ett gäng utklädda fruntimmer som gör någon form av b variant av en tv serie.

Kvinnorna kallade sig... tror jag? Red chicks.

Vi som var där fick två lappar var.

En röd och en blå, så vi skulle kunna rösta på detta jippo.

Sen kom då killarna som då var det blå laget, och vad ska man säga?

Det ger verkligen orden, sjunger hellre än bra! en riktig knuff i rätt riktning.

Ja då var det dags för kvinnorna att äntra scenen, ännu än gång,

Mina öron skrek rakt ut, snälla ta mig härifrån.

Inte så väldans bra kanske, dessutom ett fruktansvärt dåligt låt val.

Då kom slut klämmen, killarna kör igång sin sista låt, ok låtval.

Så man kan säga att killarna fick med sig publiken, och det inkluderar mig.

En relativ stor seger för Männen.

De fick min röst med.

Nä ska inte kasta mera skit nu, jag tycker faktiskt att det dem gör är bra.

Deras arbete och entusiasm gynnar det här lilla samhället.

Alla ni som orkar hålla på, de får en jätte eloge av mig.

Utan sådant här dör det här samhället mer än var det är, så jobba på ni.  

Kram o go natt Roffe

Blåsnig på er som trodde att jag skulle berätta om det som jag gjorde bort mig på.

   


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0