rollobollo

Hej, Mitt namn är Andreas.
Jag tänkte gästspela i Roffes blogg i dag... vi träffades av en slump för lite sen och insåg att vi kanske var rätt lika i åsikter och värderingar.    

Jag hade lite svårigheter att komma på hur man ska formulera en åsikt av detta delikata slag, men
ämnet för kvällen är bestämt till att vara skiljaktigheter män och kvinnor emellan.

Vad jag vet, så har inte en enda man sedan tidernas begynnelse varit tankeläsare, så varför säger inte kvinnor vad de tänker, istället för att linda in det i gåtor och klagomål, sedan är det tydligen mannens uppgift att förstå vad som menas.

Hallå!
Så funkar det inte!

Ska vi kunna kommunicera och förstå varandra så måste vi ligga på samma våglängd, detta är inget som kommer lätt, det måste jobbas på- Vi är av naturen inte ens i närheten av varandra många gånger.

Nej, svaret är att lyssna, och försöka förstå, i samband med att den som pratar engagerar sig för att FÅ den andre att förstå.

Det är det enkla.


Sen kommer vi till ett mycket större problem..  

Många gånger handlar det inte om vad vi säger, utan mer om vilka vi är.

En kille en kvinna älskar kommer undan med nästan allt, en kille i onåd får skit för den minsta sak.
Varför?

Kärlek förlåter.
Och den gör inte bara det!

När ni har sex KÄNNER kvinnan mer om hon är tokig i killen, det handlar om kemisk fysik i många fall där, en kille hon inte känner något för eller tycker är avtändande kommer ALDRIG att ge henne en orgasm.

Tro mig killar, det ÄR inte alltid erat fel. Ni känner ju till den grundläggande kunskapen, Behandla henne väl, var snälla och ta hand om henne.

MEN.. När det inte funkar... gå inte och häng er!

Det kan lika mycket handla om hur hon känner som er teknik... En kvinna som är tokig i dig älskar allt du gör med henne, en som inte tål dig längre klarar inte att du rör vid henne.

Är frustrerad som man, vet allvarligt inte hur jag ska gå vidare..